Det är mycket nu. Mycker snack om curlade barn. Folk förfasar sig. Undrar hur det kunnat bli på det viset. Så var det ju inte när jag var barn, konstateras till höger och vänster.
Så sant. Så var det inte. Nästan inget som är nu var förr. Nu är det bättre. Och sämre.
Man kan förstås prata sig trött om varför det är som det är och blev som det blev. Men en sak kommer man inte ifrån. Sitt eget ansvar. Bakom varje curlat barn står en curlande förälder. Som inte kan förstå hur det blev så.
Vi har väl alla haft principer som vi trodde vi skulle stå fast vid, no matter what. Sen står man där några år senare och undrar vad det var som hände? Hur blev det så här?
SvaraRaderaNästan lika förvånande (och skrämmande) som att inse att man helt plötsligt pratar och gör som sin mamma. :)